Փորձագետները փորձել են բացատրել ՉԹՕ-ների վերաբերյալ Պենտագոնի հրապարակած տեսանյութերը — Շեշտ.am (shesht.am)
8 rope
Խմբագրություն

Pordzagetnere pordzel en batsatrel ChTO-neri veraberyal Pentagoni hraparakats tesanyutere

AMN Pashtpanutyan naxararutyune manrakrkit verlutsutyunits heto oroshel e pashtonapes hraparakel ibr «chbatsahaytvats trchox obyektneri» ardzanagrats tesanyutere: Zinvorakanneri xosqov՝ pordzel en tsuyts tal, or dranq irakan nkarahanum en, chnayats aveli shut ein haytnvel hamatsantsum: Sakayn aydpes el chi nshvel, te inch e erevum tesanyuterum:

«ՉԹՕ-ների» տեսանյութերը / © U.S. Department of Defense

AMN Pashtpanutyan naxararutyune ereq tesanyuter e hraparakel, oronq arvel en amerikyan RTsOՒ-i odachuneri koxmits՝ varzhakan trichqneri zhamanak: Drantsum erevum e nrants handipume «chbatsahaytvats trchox obyektneri» het: Tesanyutere nkarahanvats en 2004 ev 2015 tvakannerin ev minch ors gaxtni en exel, sakayn parberabar haytnvel en hamatsantsum:

AMN razmatsovayin uzheri hramanatarutyunn aveli vax haytararel er, or texyak chen, te hatkapes inch e patkervats tesanyuterum, usti npatakaharmar en gtel xosel «chbatsahaytvats trchox obyektneri» masin. arextsvatsayin antev inqnatirner, oronq trchum en gerdzaynayin aragutyamb u «chunen tarberakvats tever u poch, artahaytvats shleyf»: Haxordvum e, or tesanyutere Pentagone oroshel e hraparakel՝ hanrutyan shrjanum drants iskutyan masin sxal patkeratsumnerin verj dnelu hamar: Sakayn aydpes el chi nshvel, irakanum inch en nkarel:

Nshvel e, or AMN RTsOՒ-n aveli vax xostovanel en, or tesanyutern irents odachuneri koxmits en arvel: Manramasn hetazotutyunits heto naxararutyune hastatel e, or tesanyuteri batsahayt hraparakume zinvorakanneri hetaga araqelutyunnerin chi xochendoti: Tesanyutum erevatsox marminnere sharunakum en hamarvel «chbatsahaytvats»:

2004t. Kaliforniayi arapnya hatvatsum arvats tesanyut / © Defence Blog

Meknabanelov Pentagoni haytararutyune՝ amerikyan senati demokratneri naxkin arajnord, 80-amya Hari Ride nshel e, or urax e Pentagoni koxmits nyuti hraparakman hamar, sakayn da hetazotutyunneri ev hasaneli nyuteri miayn mi masn e: Nra xosqov՝ AMN-e petq e lrjoren ev gitakanoren ditarki ayn ev azgayin anvtangutyan hamar hnaravor tsankatsats hetevanqi, ev amerikatsinere petq e texekatsvats linen:

2015t.-i tesanyut / © Defence Blog

Derevs tariner araj haytni er dardzel, or AMN PN-e 2007t.-its sksats ChTO-neri usumnasirutyan vra 22 mln dolar e tsaxsel («Aviatsion vtangneri nuynakanatsman endlaynvats tsragir», «The Advanced Aviation Threat Identification Program»): Araqelutyunn ayn zhamanak xekavarum er razmakan hetaxuzutyan andam Luis Elizondon, ov xorapes hamagortsaktsum er KHV-i u RTsOՒ-i het: Ereq tari araj antsnelov pahestazor՝ na nshel e. «ChTO-nern irakanutyun en»:

2015t. arvats mek ayl tesanyut/ © Defence Blog

End orum՝ tsragri naxadzernoxe hents demokrat senator Hari Ridn e՝ tiezeragnats Jon Gleni nerkayatsmamb, ov 1962t. petrvarin «Merkuri» tiezeranavov irakanatsrel e uxetsrayin tiezerakan trichq: Na vstah er, or Vashingtone partavor e zbaxvel ChTO-neri hetazotutyamb՝ hatkapes razmakan odachuneri masnaktsutyamb, ovqer shat zhamanak en antskatsnum erknqum: Oւshagrav e, or amerikatsi zinvorakannere derevs 1969-in ein haytararel, or ChTO-nern usumnasirelu kariq chka:

Naxagah Donald Trampn ir hertin nshel e, or «tox nranq mtatsen aynpes, inchpes mtatsum en»: Nra endgtsel e. «Asum en՝ tesel em, kardatsel em, lsel em. ayd hartsov mi kartshatev handipum em unetsel: Mardik asum en, te tesnum en ChTO. havato՞ւm em es dran. och aynqan»:

Inch veraberum e gitnakanneri kartsiqin, apa astxafizik Leon Golube, meknabanelov amerikatsi odachuneri patmutyunnere, nshel e, or «ChTO-neri het handipman» pattshar karox en linel sarqavorumneri sxalmunqnere kam mtnolortayin erevuytnere, batsi ayd՝ chpetq e batsarel naev hents odachuneri «nyardayin tsanrabernvatsutyune»՝ mets aragutyamb trichqneri zhamanak:

SETI instituti arajatar astxaget Set Shostokn ir hertin endgtsel e, or qani der apatsuytsner chkan, petq e terahavatoren tramadrvel: Institute zbaxvum e radio ev optikakan astxaditakneri kirarutyamb՝ «aylmolorayin qaxaqakrtutyunnerits statsvox azdanshanneri» oronman hamar: Astxageti xosqov՝ intitute oronum e aylmolorakayinneri, sakayn derevs chen hastatum, te gtel en:

Ayl tesaket uni ChTO-neri usumnasirutyan pordzaget ev Aylmolorakayinneri hetazotutyan kentroni (Nevada nahang, Hiko) xekavar Jorj Harise, um gnahatmamb՝ ChTO-nere tshampordum en elektramagnisakan hartutyunnerum: Nranq aydpisov aragutyun en dzerq berum ev karox en trchel luysi aragutyamb: Nra xosqov՝ karavarutyan hamar dzhvar e exel tshanachel arzhanahavat ditarkumneri arkayutyune: Harise tsavali e hamarel, or ayd amene texi e unenum 50-akanneri verjerits, sakayn och oq erbeq ayd masin chi xosel:

Pashtonakan varkatsi hamadzayn՝ ChTO-neri hetazotutyan razmakan tsragirn avartvel e 2012t.: Sakayn, ZLM-neri haxordmamb, usumnasirutyunnere minch ors sharunakvum en: Antsats hoktemberin haytni er dardzel, or AMN-e xumb en stextsel, ore, entadrabar, zbaxvelu e hipotetik aylmolorakayin texnologianeri hetazotutyamb:

Amenaentertsvatse

[miniorange_social_login]

Meknabanutyunnere

Գրել մեկնաբանություն
Hastateq
Mutq gortseq
Մուտք գործելով Դուք համաձայնվում եք կայքի օգտագործման օրենքների հետ.