NASA-n hrazhesht e tvel Spitzer astxaditakin
Tiezerakan legendar sarqavorume shurj 16 tarva gortsuneutyunits heto ir araqelutyunn avartel e hunvari 31-in, zhame 02:34-in:
Spitzer tiezerakan sarqavorman araqelutyune tevel e 6002 or: Derevs 2003t. ogostosin tiezerq uxevorvats astxaditaki verjin handznararutyune exel e antsumn anvtangutyan rezhimin:
Xaxaxovkianosyan standart zhamanakov hunvari 30-in, zhame՝ 14:34-in (Erevani zh/k-ov՝ hunvari 31-in, zhame՝ 02:34-in) Spitzer naxagtsi xekavar Jozef Hante pashtonapes haytararel e astxaditaki shahagortsman dadaretsman masin:
Spitzer-e hatshax anvanum en NASA-yi Mets astxaditarannerits՝ gitahetazotakan sarqavorumnerits meke, oronq astxagitutyan bnagavarum nshanakalits nerdrum en unetsel: Nrants tvum en Habli astxaditake, Kompton gama-astxaditarane ev Chandra rentgenayin astxaditarane:
![Последние аплодисменты телескопу от сотрудников NASA / © NASA — JPL-Caltech](https://naked-science.ru/wp-content/uploads/2020/01/pia_23648a.jpg)
2003-2009tt. Spitzer-e tiezerakan xoshoraguyn infrakarmir astxaditak er: Nra mijotsov arvats karevoraguyn batsahaytumneri sharqum en ekzomolorakneri lusayin uxix tsharagaytman ardzanagrume, Saturni՝ naxkinum anhayt oxake ev TRAPPIST-1 hamakargi 7 moloraknerits 4-e, oronts mi mase gtnvum e bnakeliutyan tiruytum: Spitzer-e naev bazmativ lusankarneri hexinak e: Storev karox eq ditel ayd nkarnere:
![](https://naked-science.ru/wp-content/uploads/2020/01/aiW8BUWiSb4qTFCWvQajDP-970-80.jpg)
![](https://naked-science.ru/wp-content/uploads/2020/01/AohL6HzWgg7o5yu86hmSkb-970-80.jpg)
![](https://naked-science.ru/wp-content/uploads/2020/01/f6TNW7txXPxYnHroRoLdsk-970-80.jpg)
![](https://naked-science.ru/wp-content/uploads/2020/01/HfiB5ccRRcpYDhzhwwZHCo-970-80-804x1024.jpg)
![](https://naked-science.ru/wp-content/uploads/2020/01/HtvBXeC344DrtVnhLshL5j-970-80.jpg)
![](https://naked-science.ru/wp-content/uploads/2020/01/iH8aCDvSFxCGisKqXM5Bh7-970-80.jpg)
![](https://naked-science.ru/wp-content/uploads/2020/01/kmnkw4P9sWkvDd6L6qv2ii-970-80.jpg)
![](https://naked-science.ru/wp-content/uploads/2020/01/nhBrGZCgtzjjGWLCJR8p4R-970-80.jpg)
![](https://naked-science.ru/wp-content/uploads/2020/01/oqSXcsMT3dqiDC77RTqHqM-970-80.jpg)
![](https://naked-science.ru/wp-content/uploads/2020/01/QHGBCU86TzPTQvfv9NDLjP-970-80.jpg)
![](https://naked-science.ru/wp-content/uploads/2020/01/TMesgwHNt4rn6NWzsFtsiM-970-80.jpg)
![](https://naked-science.ru/wp-content/uploads/2020/01/wp6aQjw7ykMiqECwrq6w5E-970-80.jpg)
![](https://naked-science.ru/wp-content/uploads/2020/01/Wr2PZ8oFxpdw4fLpMXfjuF-970-80.jpg)
![](https://naked-science.ru/wp-content/uploads/2020/01/xLHJERbBJKPUDfTXraGvkN-970-80.jpg)
![](https://naked-science.ru/wp-content/uploads/2020/01/YSfpXffJAXdzv7BvmPFp5f-970-80.jpg)
![](https://naked-science.ru/wp-content/uploads/2020/01/zGmytkJSkwrJNcX5kjeTN5-970-80.jpg)
![](https://naked-science.ru/wp-content/uploads/2020/01/ZTckJfDeVjsuokKKg9u75J-970-80.jpg)
Astxaditaki het ashxatox astxaget Mayql Vernere nshel e, or Spitzer-e mardkayin dzerqberumneri lavaguyn orinak e: NASA-yi gitakan araqelutyunneri varchutyan xekavari ognakan Tomas Zurbuxeni hamozmamb՝ Spitzer-e patmel e tiezerqi nor erevuytneri masin ev ognel e, orpszi arajentats grantsenq` haskanalu, te inchpes e ashxatum ashxarhe, patasxanelu mer tsagmann arnchvox hartserin:
Astxaditaki hetazotakan araqelutyune ksharunaki nor serndi James Webb Space Telescope tiezerakan astxaditarane, ori batstoxume naxatesvats e 2021t.: Ayn usumnasirelu e tiezerqi arajin astxern u galaktikanere, inchpes naev sare, hnaravor bnakeli ekzomoloraknere:
Meknabanutyunnere