Փորձագետը նշել է այն երկրները, որտեղ 2021թ. պատերազմ կարող է սկսվել — Շեշտ.am (shesht.am)
6 rope
Խմբագրություն

Pordzagete nshel e ayn erkrnere, ortex 2021t. paterazm karox e sksvel

Razmakan pordzageti xosqov` mi sharq taratsashrjannerum Turqian aveli aktiv e sharunakelu gortsel, qani or Xarabaxum Erdoxani gortsoxutyunneri vra mijazgayin hanrutyune «achq pakets»:

Ո՞ր երկրներում է 2021թ. սպասվում պատերազմ / © Reuters

Antsats 2020t.-e, hamavarakits batsi, khishvi naev brnutyan atshov. zangvatsayin boxoqi aktsianer, taratsashrjanayin hakamartutyunner, qaxaqatsiakan paterazmner: Pordzagetneri gnahatmamb` 2021t. brnutyan aliqe miayn atshelu e, isk nra hetevanqnere nuynisk kanxatesel hnaravor che: Razmakan pordzaget Aleqsey Valyuzheniche nshel e ayn erkrnere, oronq 2021t. kbaxven paterazmin:

Pakistan-Hndkastan-Chinastan

Pordzageti xosqov` 2020t.-i «batsahaytume» Chinastan-Hndkastan-Pakistan erankyan sratsumn er: Hndkastani u Chinastani depqum zoher chexan, bayts, myus koxmits, koxmere sahmanin annaxadep mets uzher kentronatsretsin:

Valyuzhenichi kartsiqov` Pakistani depqum mets paterazmi vtang ka: Hndkastani het sahmanin parberabar poxhradzgutyun e texi unenum: Delium hakaislamakan tramadrutyunnere tezhanum en: Ayd amenum ushagrav erevuyte, pordzageti xosqov, Turqiayi tsankutyunn e` hakamartutyunum Pakistani koxmits nergravelu: «Aynpes or nax ays taratsashrjanum petq e spasel nor artshakatman»,- nshum e razmakan pordzagete:

Amerikyan zorqeri dursberume

Valyuzheniche nshel e, or mi sharq erkrnerits amerikyan zorqeri dursberman masin texekutyunnere mianshanak chpetq e endunel: Afxanstanum nranq iskapes mtadir en nerkayutyune krtshatel, inche, pordzageti xosqov, karox e hangetsnel Talibani azdetsutyan avelatsmane: Ays erevuyte, inchpes nshum e, sparnaliq e naev Rusastani hamar, qani or Tajikstanum gtvox razmakan obyektnern afxanakan sahmanin shat mot en:

Razmakan pordzagetn endgtsel e, or Iraqum bolore «tetev shunch kqashen», erb amerikyan uzhere heranan: Somalii depqum nranq taratsashrjanits chen herana. bazaner khimnen ayd erkri sahmannerin: Ays hatvatsum, nra xosqov, dzhvar te inch-or ban poxvi:

Siriayits AMN razmakan uzhern endhanrapes chen patrastvum heranal, inchn el, pordzageti hamozmamb, dzgdzgum e paterazme:

Paterazm` «hanun Israyeli»

Pordzagetn andradardzel e naev Marokkoyin` nshelov, or ayd erkri ev Israyeli mijev haraberutyunneri kargavorman hamar AMN-n hyusisafrikyan petutyane vtsharel e` tshanachelov nra tirapetutyunn Arevmtyan Saharayi nkatmamb: Sa taratsashrjanum razmakan nor hakamartutyan versksman pattshar e darnum. Saharayi azatagrman tshakate («Polisarioyi tshakat») aktivatsel e: Nra hetevum kangnats en Alzhire ev, hamadzayn shrjanarvox texekutyunneri, Irane: Marokkoyi laynatsaval nerxuzhmann Alzhire karox e ardzaganqel laynatsaval paterazmov: ev ayd amene, pordzageti pndmamb, hanun Israyeli:

Etovpia

Valyuzhenichi xosqov` Etovpiayum stextsvats iravitshakn arandzin xosaktsutyan tema e, bayts ete kartsh, apa Tigray nahangi apstambnere durs en ekel erkri dashnayin karavarutyan dem: Hakamartutyunn aystex nor che, sakayn tsavalnern en metsatsel: Tigrayi azatagrutyan tshakate vayelum e arabakan erkrneri ajaktsutyune, qanzi Etovpian tulatsnele nrants dzerntu e: Tshakati razmakan anhajoxutyune nrants karox e mxel ahabekchakan payqari, inche erkirn aveli vat vitshaki kberi:

Turqiayi aktivutyune

Razmakan pordzagete sheshtel e, or Turqian kentronatsel e Pakistani, Libiayi, Siriayi, Iraqi hakamartutunneri vra: Ankarayi hajord tiraxn Irann e: Sharunakvum e «sare paterazme» Hunastani het: Aleqsey Valyuzhenichi pndmamb` Turqiayi razmakan meqenan der erkar zhamanak iren zgatsnel kta:

Pordzagete naev nshel e, or veronshyal taratsashrjannerum Turqian sharunakelu e gortsel aveli shat, aveli aktiv, qani or Xarabaxum Erdoxani gortsoxutyunneri vra mijazgayin hanrutyune «achq pakets»:

Amenaentertsvatse

[miniorange_social_login]

Meknabanutyunnere

Գրել մեկնաբանություն
Hastateq
Mutq gortseq
Մուտք գործելով Դուք համաձայնվում եք կայքի օգտագործման օրենքների հետ.