Մոլորակային պաշտպանություն. ի՞նչ անել, եթե Երկրի ուղղությամբ աստղակերպ թռչի — Շեշտ.am (shesht.am)
9 rope
Խմբագրություն

Molorakayin pashtpanutyun. i՞nch anel, ete Erkri uxxutyamb astxakerp trchi

Tiezerakan pashtpanutyan arajin manramasn mshakvats naxagitse kazmvel e Masachusetsi texnologiakan instituti usanoxneri ev aspirantneri koxmits՝ 1967t.՝ mer molorakn Ikarus astxakerpits pashtpanelu npatakov:

Աստղակերպ / © 9866112

Ir goyutyan oxj entatsqum mer molorakn anhamar angamner baxvel e astxakerperi u gisastxeri het: Nra eritasardutyan shrjanum da hatshax e texi unetsel ev bazmitss axetali hetevanqner krel: Aveli ush aydpisi erevuytnere nvazel en, bayts zhamanak ar zhamanak texi en unenum: 65 mln tari araj Erkri vra enkats 10 kilometranots erknayin marmine verj e drel dinozavreri darashrjanin, isk 1908t. gisastxayin mijuke paytel e Podkamennaya Tunguskayi vra:

Tiezerqits sparnatsox vtangi masin xosvum e arden mi qani haryuramyak: 17-rd dari verjin ayd vtangi masin mtatsel e angliatsi astxaget Edmond Halleye, um anunov el kochvel e amenahaytni gisastxe: 1694t. na Londoni arqayakan hamaynqum nshel e, or hskayakan gisastxi ankume karox e ochnchatsnel kyanqe Erkri vra: 130 tari ants Jorj Gordon Bayrone hangel e ayn mtqin, or mardkutyune gisastxits karox e pashtpanvel golorshu ognutyamb: Mer orerum arajarkvum en aravel lurj metodner՝ jermamijukayin ev kinetik zenqerits minchev erknayin «agresori» hetagtsi popoxutyun՝ qarshakayin sharzhichneri ev nuynisk arevi luysi ognutyamb:

Orqan el tarorinak tva՝ tiezerakan pashtpanutyan arajin manramasn mshakvats naxagtsere kazmvel en och te zinvorakanneri, ayl Masachusetsi texnologiakan instituti usanoxneri ev aspirantneri koxmits՝ profesor Pol Sendorfi xekavarutyamb: 1967t. garnane Sendorfe lsaranin arajarkel e Erkirn Ikarus astxakerpi het entadryal handipumits prkelu mijots pntrel: Spasvum er, or astxakerpe hajord tari motenalu e Erkrin (mot 6,5 mln km): Xndirn aynpes er drvats, or Ikaruse, ibr, 1968t. hunisi 19-in enknelu e Atlantyan ovkianosum՝ Floridayits 3 hazar km heravorutyan vra: Oւsanoxnere petq e mtatsein axeti kanxman tsragir՝ minchev sahmanvats zhamkete:

Ahex Ikaruse

Nerkayums haytni e, or Ikaruse (Ikarus 1566) shurj 1,5 km erkarutyun uni ev 2,9 mlrd tonna qash: 1967t. aydpisi tvyalner der chkayin, isk astxakerpi chapere gnahatvel en motavorapes (orinak՝ qashe hamarel en 380 mln-its minchev 17 mlrd tonna): «Prkutyan tsarayutyune» hashvarkel e, or Ikarusi ochnchatsman hamar anhrazhesht e jermamijukayin paytyun՝ 1000 megatonna THT hzorutyamb: Nman hzorutyamb jratsnayin martaglxikneri ev nrants texapoxman hamar anhrazhesht hrtir-hskaneri batsakayutyan pattsharov ays tarberake hamarvel e och iratesakan: Orpes aylentranq՝ Sendorfi usanoxnere oroshel en Ikarusin harvatsel 6 hat 100 megatonnayanots martaglxiknerov, oronq karox ein hastsnel patrastel anhrazhesht zhamketum:

1566 Ikarus astxakerpe՝ 2015t. aprili 17-i drutyamb, kapuytov՝ Ikarusi hetagitse / © NASA/JPL

Drants texapoxman hamar entrvel e amerikyan hzor tiezeranave՝ Saturn V-n, ore mshakvel er Apollo tsragri hamar: Entadrvel e, or tiezerqits ankaseli vtangi depqum amerikyan odatiezerakan korporatsianere kkaroxanan mobilizatsnel artadrakan resursnere ev mek tarva entatsqum karutsel aydpisi 9 hrtir: 3 hat «Saturn» naxatesvel en pordznakan ardzakumneri, myus 6-e՝ Ikarusin harvatselu hamar:

Bazhanel maseri

Astxakerpi chezoqatsume naxatesvel e antskatsnel 2 pulov: 1968t. aprili 7-its minchev mayisi 17-e erkshabatya parberakanutyamb petq e tiezerq uxarkvein 4 hrtirner՝ Erkrits 32-12 mln km heravorutyan vra Ikarusin harvatselu hamar: Martaglxiknere naxatesvel en paytetsnel astxakerpi՝ 30 m xorutyan vra: Hashvarke katarvel e aynpes, or hzor jermamijukayin paytyunnern astxakerpits karandznatsnen hskayakan zangvatse՝ taratselov ayl uxxutyunnerov: Hajoxelu depqum hnaravor klini poxel Ikarusi hetagitse: Nuynisk aknkalvel e, or paytyunnere karox en Ikaruse masnatel arandzin maseri, sakayn ayd amene motavor e gnahatvel՝ hashvi arnelov, or astxakerpi zangvatsi, karutsvatsqi masin texekutyunnere shat chen:

Asteroidi masnatman kontsept / © NASA/Reuters

Hashvarknere, sakayn, tsuyts en tvel, or ardzakumneri arajin puli hajoxutyune erashxavorvats che: Oւsti Sendorfi xumbn arajarkel e hunisi 14-in evs 2 hrtir ardzakel՝ Erkrits mi qani milion km heravorutyan vra dimavorelu hamar: Spasumneri hamadzayn՝ ayd paytyunnere petq e astxakerpe bekorneri bazhanen, oronq Erkrin nvazaguyn vnas hastsnen, qan amboxjakane:

90% kam aveli qich

«Ikarus» tsragirn avartvel e shurj kes dar araj: Ayd zhamanakits i ver nmanatip xndirner lutsel en naev ayl kolektivner, endhup minchev katarelagorvats sarqavorumnerov՝ manrakrkit hamakargchayin modelavormamb: Sakayn Masachusetsi usanoxneri ashxatanqe patmutyan mej mnatsel e orpes aydpisi arajin hetazotutyun: Nrants xekavare hamarel e, or tsragri irakanatsman depqum hajoxutyan havanakanutyunn arnvazn 90% kkazmi: Zhamanakakits pordzagetnere hakvats en mtatselu, or ayd gnahatakann eakanoren gerazantsvats e. xosqn, amen depqum, veraberum e kes dar arajva tiezerakan texnologianerin: Sakayn karevor e, or ayn gortsnakanum kirarelu anhrazheshtutyun chi arajatsel:

Havelenq, or suyn tvakani mayisi 27-i erekoyan, zhame 23:00-i motakayqum, Hayastani erknqum՝ Hrazdan-Hanqavan hatvatsum, shat var erknaqar e paytel u enkel antarayin taratsqum: Hazvadep erevuytn ardzanagrvel e tesaxtsikov:

Amenaentertsvatse

[miniorange_social_login]

Meknabanutyunnere

Գրել մեկնաբանություն
Hastateq
Mutq gortseq
Մուտք գործելով Դուք համաձայնվում եք կայքի օգտագործման օրենքների հետ.