Կորոնավիրուսի կարանտինի պատճառով օդի աղտոտվածության նվազումն ավելի շատ կյանքեր կփրկի, քան կխլի Covid-19-ը — Շեշտ.am (shesht.am)
5 rope
Խմբագրություն

Koronavirusi karantini pattsharov odi axtotvatsutyan nvazumn aveli shat kyanqer kprki, qan kxli Covid-19-e

Gitnakannere vstahetsnum en, or Covid-19-i pandemiayi pattsharov mtnolortayin artanetumneri makardaki nvazetsman ardyunqum prkvats kyanqere zgalioren gerazantsum en koronavirusits mahatsatsneri tvin:

Դատարկ փողոց Յուհան քաղաքում / © Reuters

Koronavirusi pandemian ev nranov paymanavorvats kanxargelich mijotsarumneri ardyunqum dadaretsvel e ardyunaberakan artadrutyune, nvazetsvel e transportayin haxordaktsutyan intensivutyune: Ays amenn ir het berel e mtnolort artanetvox vnasakar nyuteri nkateli krtshatmane: Hyugoyi astxaditarani tnoren Fransua Zhemeni xosqov՝ nman ardyunqe karox e mardkutyan hamar anspaselioren npastavor linel:

Zhemene hamozvats e, or koronavirusits mahatsutyunneri tive karox e aveli poqr linel, qan mtnolorti axtotman hetevanqov mahatsutyunnerine: Gitnakane mejberum e tvyalner, est oronts՝ Chinastanum tarekan aveli qan 1 mln mard mahanum e miayn odi axtotvatsutyan hetevanqov: AHK-i tvyalnerov՝ amboxj ashxarhum ayts tsutsanishe mot e tarekan 7 mln-in:

Teev Covid-19-its mahatsutyunneri endhanur tive kanxatesel hnaravor che, bayts amenavatatesakan kanxatesumnerov xosvum e amboxj ashxarhum mi qani milion mardu mahvan masin, end orum՝ och te tarekan, ayl՝ endhanur: Masnagetneri mets mase gtnum e, or koronavirusn irakanum aydqan mahaber chi lini: Orosh pordzagetner ays pandemian hamematum en 1957t.-i gripi virusi het. ayn zhamanak amboxj ashxarhum mahatsel e mot 1 mln mard: Texaynatsvats brnkman depqum ayd tivn aveli poqr klini:

Zhemeni entadrutyunnere kisum en naev ayl gitnakanner: Stenfordi hamalsarani profesor Marshal Berki hetazotutyune tsuyts e talis, or erku amsva entatsqum mtnolortayin axtotvatsutyan makardaki nvazume Chinastanum prkel e minchev 5 tarekan 4000 erexaneri ev shurj 73 hazar tarets mardkants kyanq:

Nman ezrakatsutyan Berke hangel e ChZhH-i 4 qaxaqnerum PM2.5 (10 nanometrits minchev 2,5 mikrometr chaperov mikromasnkiner) kontsentratsiayi monitoringi ev veronshyal tariqayin xmberi mahatsutyan tsutsanishneri himan vra: Gitnakani xosqov՝ nuynisk konservativ entadrutyunneri depqum, shnorhiv axtotvatsutyan nvazman, prkvel e aveli qan 20 angam aveli shat kyanq, qan korsvel e koronavirusi pattsharov:

Fransua Zhemenn ir hertin sheshtel e, or iren aravel zarmatsrel e, or mardkutyune patrast e aveli lurj mijotsneri dimel koronavirusi dem payqari hamar, qan klimayakan popoxutyan kam mtnolorti axtotman: Nra kartsiqov՝ petq e harts tsagi, te incho՞ւ enq aveli shat sarsapum koronavirusits, qan klimayi popoxutyunits, mtnolorti axtotumits ev ayl vtangnerits: I՞nch yurahatuk ban ka koronavirusi mej, ori pattsharov patrast enq argelapakel amboxj ashxarhe:

Aveli vax haxordvel er, or Chinastanum taratsvats hamatsharake hangetsrel e erkrum azoti erkoqsidi artanetumneri nvazetsmane: Dra kontsentratsian ChZhH-i tarber shrjannerum nerkayums 10-30%-ov aveli tsatsr e, qan naxord tarineri hunvar-petrvar amisnerin: NASA-n tsuyts er tvel, te inchpes e koronaviruse Chinastanum hangetsrel odi axtotvatsutyan nvazetsmane:

Amenaentertsvatse

[miniorange_social_login]

Meknabanutyunnere

Գրել մեկնաբանություն
Hastateq
Mutq gortseq
Մուտք գործելով Դուք համաձայնվում եք կայքի օգտագործման օրենքների հետ.