7 հնարքներ, որոնք կօգնեն «ջրի նման» սովորել և ստացած տեղեկությունը չմոռանալ — Շեշտ.am (shesht.am)
10 rope
Խմբագրություն

7 hnarqner, oronq kognen «jri nman» sovorel ev statsats texekutyune chmoranal

Oւzum es la՞v imanal dasd՝ patmir enkerojd. ays ev myus xorhurdnere bolor depqeri hamar en. girq kardalis, banadzev sovorelis kam nor hmtutyun dzerq berelis:

Հիշելու լավագույն մեթոդներից մեկն ընկերոջը պատմելն է / ©shutterstock.com

«Sovorum enq sovorel» kam «Learn how to learn»-n ashxarhi amenataratsvats onlayn dasentatsn e: Ayn arden antsel e aveli qan 2,5 mln mard: Ays tari dasentatsi himnadir, Oqlendi hamalsaranits Barbara Oqlin meknel e moskovyan EdCrunch hamazhoxovin masnaktselu ev kisvel ir hnarqnerov:

Profesor Oqlin patmel e, or inqe mankuts erazel e darnal lezvaban՝ tsankanalov nor lezuner sovorel: Ayd pattsharov na dprotsits heto meknel e banak: Ayntex endunvel e lezvi patrastutyan razmakan institut, ortex sovorel e ruseren: Ayd zhamanak Oqlin ir hamar dzevavorel e nor texekutyunnere hishelu skzbunqner: Dranq iren shat en ognel, erb oroshel e poxel masnagitutyune ev zbaxvel kensabanutyamb u inzhenerakan gitutyamb: Hnarqnere, oronts masin profesore patmum e ir grqum, himnvats en mardu fiziologiayi, organizmi ashxatanqi vra: Ayd pattsharov dranq bazmanshanak en՝ ankax nranits, te banadzev sovorelis kkirarven, girq kardalis, te nor hmtutyun dzerq berelis:

Oւxexi ashxatanqi erku rezhim

1) Mer uxexn ashxatum e erku rezhimov՝ kentronatsats ev tsrvats: Arajine tuyl e talis amboxj ushadrutyune severel inch-or xndri vra: Hents aydpes enq pordzum bazmapatkum anel, hashvel tokosnere: Aydpisi ushadrutyan masin, est Oqlii, erazum en bolore: Xndirn ayn e, or uxexe erkar zhamanak chi karox ayd kargavitshakum ashxatel, ayn bavakanin energatar e: Oւsti nmanatip ashxatanq katarelis anhrazhesht e endmijumner anel, orinak՝ yuraqanchyur kes zhame mek:

Erkrord rezhime՝ tsrvatse, avtopiloti nman e: Hamematenq erku varordnerin. sksnakn ushadrutyune kentronatsnum e poxantsman tupi ev xeki dirqi vra, shpotvum e sexmakneri hartsum ev ushadrutyun chi dardznum tshanaparhayin nshannerin: Isk aha pordzaru varordn ayd amenn anum e inqnaberabar, end orum՝ miazhamanak karox e radio lsel, tesnel govazdayin vahanaknere, inchpes naev xosel heraxosov: Erb uxexn ashxatum e tsrvats vitshakov, tuyl e talis tesnel endhanur patkere, hishel erevuytneri mijev kape ev gtnel och standart lutsumner: Aydpisi rezhimum haytnvelu dyurin tarberake hetevyaln e՝ enkeroj het qnnarkel ayn, inche hents nor imatsaq: Kam gone sepakan barerov verartadrel statsats texekutyune:

Poxaberutyunnern ognum en

2) Hishoxutyan hartsum poxaberutyunnere lav ognakan en: Aystex himnakan xndirn ayn e, or poxaberutyunn inqe hishetsni anhrazhesht texekutyunnere ev arandznahatkutyunnere:

Barbara Oqlii xosqov՝ mardik unen hishoxutyan erku tesak՝ kartshazhamket ev erkarazhamket: Kartshazhamkete kareli e hamematel atshparari het, ov karox e odum pahel miayn chors ir: Kartshatev hishoxutyan xndirn ayd irere mek endhanur haskatsutyan shxtayi nerqo miavoreln e: Isk erkarazhamket hishoxutyune pahestn e, ortex ayd shxtanern en pahvum:

Hents ayd pattsharov e, or nor ban sovorelis petq e arandznatsnel erevuytneri ev iradardzutyunneri mijev kape: Da hnaravorutyun e talis dzerbazatvel kartshatev hishoxutyunits՝ ashxatelov och te arandzin terminneri, ayl drants shxtaneri het ev aragoren dranq durs berel erkarazhamket hishoxutyan pahestits:

Aydpes en mardik darnum irents olorti pordzagetner: Nranq irents hishoxutyan mej pahum en och te sovorakan drvagner ev giteliqneri shxtaner, ayl texekatvutyan mi amboxj tsants, oronq karoxanum en aragoren hishel ev heshtutyamb kirarel:

Krknutyune gitutyan mayrn e

3) Inchpe՞s sovorel dasavorel aydpisi tramabanakan shxtaner: Nax՝ chpetq e pordzel sovorel amen inch ev miangamits: Nor texekatvutyune petq e yuratsnel astitshanabar, och mets tsavalnerov, ev, inchpes Oqlin e asum, chvazel shogeqarshin endaraj:

Profesori myus orinake hetevyaln e՝ patkeratsreq՝ duq shinarar eq, isk axyusnere texekatvutyan masnikner en, oronq pordzum eq hishel: Pate sharelu hamar anhrazhesht e aydpisi axyusneri sharq kazmel՝ nrants aranqum ltsvats tsementin toxnelov՝ chorana: ev miayn dranits heto kareli e nor sharq sksel: Amboxje miangamits sharelu depqum pate kplvi: Aysinqn՝ texekatvutyan depqum glxum amen inch kxarnvi:

Barbara Oqli / ©kp.ru

Nor giteliqnere glxum amrapndelu hamar anhrazhesht e shat qnel ev hangstanal: Iskakan usutsume katarvum e qnats zhamanak, erb uxexe mshakum ev dasavorum e orva entatsqum statsats texekutyunnere: ev orpeszi dranq chjnjven, petq e krknel:

Krknutyunn ognum e lavaguyns sertel nor texekutyune ev sharzhvel araj: Ayd isk pattsharov petq e artagrel, matematikayits lutsel bazmativ nuynatip xndirner ev katarel ansahman varzhutyunner:

Oqlii xosqov՝ shabate mek angam parapeln anogut e. ayd entatsqum nor texekutyune jnjvum e hishoxutyunits: Amenorya marzanqe nuynpes anardyunavet e. uxexe chi hastsni mshakel statsvox texekutyunneri hosqe: Amenabarenpast tarberake՝ shabatakan 3-4 or sovoreln e, isk mnatsats zhamanake petq e hangstanal: Naxentreli e, or hangstyan orern anendmej chlinen:

Mi toxov

4) Chi hajoxvum gtnel lutso՞ւme՝ moratseq. hnaravor e՝ ayn aveli ush inqnuruyn ga:

5) Imatsel eq inch-or noruyt kam haskatsutyo՞ւn: Pordzeq ayn tesnel ayl konteqstum: Orinak, sovorel eq «oske hatum» termine, pordzeq ayn gtnel buyseri karutsvatsqum kam shrjapatox shenqerum:

6) Poxeq usumnarutyan mtnolorte. audiogrqov texapoxveq aygi kam durs ekeq vazqi:

7) Ore tsanratse՞l e՝ nuynakanutyan dem payqarelu hamar kentronatseq och te ardyunqi, ayl gortsentatsi vra: Inqd qez het «hima 20 rope klutsem ays xndire, heto khangstanam» aselov paymanavorveln aveli e tetevatsnum, qan inqd qez hamozeln amen inch u miangamits anelu:

Amenaentertsvatse

[miniorange_social_login]

Meknabanutyunnere

Գրել մեկնաբանություն
Hastateq
Mutq gortseq
Մուտք գործելով Դուք համաձայնվում եք կայքի օգտագործման օրենքների հետ.