ESA-n apatsutsel e, or Marsi vra zhamanakin geter en hosel
Tsamaqats geti hune lusankarel e Karmir moloraki uxetsrum ashxatox zonde: Geti masin en vkayum naev hunerum haytnabervats «tsovi qarere»:
evropakan tiezerakan gortsakalutyune (The European Space Agency ESA) hraparakel e Mars Express avtomatatsvats mijmolorakayin kayanqi (zond) uxarkats lusankarnere: Drantsum Nirgal Vallis hovitn e՝ hasarakatsits harav enkats, isk hovtum՝ tsamaqats geteri hunere:

evropatsi masnagetnere vstahetsnum en, or inch-or zhamanak hovtum goyutyun e unetsel getayin tsavalun hamakarg` mot 700 km erkarutyamb: Ayn jrov e ltsvats exel 3,5-4 mlrd tari araj: Ayd zhamanak, est molorakagetneri, Marsi vra taq u xonav e exel՝ ttvatsnov harust mtnolortov:


ESA-um nshum en, or nuynatip tsamaqats geter handipum en naev Erkri vra, orinak` AMN-i Koloradoyi sarahartum, Chilii Atakama anapatum: Isk da pastum e, or zhamanakin Marse mer moloraki nman e exel:

End orum, ays lusankarnern arajine chen, or xosum en marsyan jri masin: 2013t. skzbin ESA-i masnagetnere haytararetsin Promethei Terra Highlands-ov antsnox erbemni jrarat geti hetqeri masin: Getits mnatsel e 1500 km erkarutyamb, 7 km laynutyamb ev 300 m xorutyamb hune: Getn anvanvel e Reull Vallis: Nra nkare nuynpes Mars Express-n er poxantsel:

«Tsovi qarere»
2012t. NASA-i «Hetaqrqrutyun» anune krox robote, hasnelov Heyli xarnaran, Erkir er uxarkel tsamaqats get hishetsnox obyekti lusankarnere:

Ayntex hstak erevum en «tsovi qarere», ore bnorosh e geterin: Aydpisiq kan Erkri bolor geterum: Ayd qareri chaperi hamadzayn kazmvel e geti aragutyunn u bardzrutyune. 1 m/v ev tsnkneri bardzrutyamb:
Haytnabervats litshe nman e Antarktidayi ltshin
Naxord tari Marsi vra arajin angam haytnabervets hexuk jrov litsh: ESA-i masnagetnerin litshe gtnelu hartsum ajaktsel en NASA-i gortsenkernere: evropatsinern u amerikatsinere hamatex usumnasiretsin tvyalnere, oronq statsel ein irents tiezerakan sarqavorumnerits՝ Mars Express-its ev Mars Odyssey-its:
Himnakan ditarkumnern irakanatsvel en MARSIS (Mars Advanced Radar for Subsurface and Ionosphere Sounding instrument) radari ognutyamb: Statsvats tvyalnere hastatel en, or moloraki haravayin kisagndi Planum Australe shrjanum arka e storgetnya jravazan: Ayn kayun vitshak e unetsel՝ ltshi nman: Grete hamapatasxanum e Antarktidayi Arevelq ltshin:

Haxordvum e, or marsyan litshe Arevelqits poqr e: Xorutyunn endamene mek metr e, laynutyune՝ 20 km: Ayn gtnvum e saruytsi u poshu 1,5 km-anots sherti tak: Axbyure ezrakatsnum e, or Marsi amboxj jrayin pashare che, or miliardavor tariner araj tsamaqel e: Inch-or mase mnatsel e: Ayn huys e talis ayntex kyanq oronoxnerin:
Meknabanutyunnere