Ինչպիսի՞ն կլինի աշխարհը համավարակից հետո. Տարբեր ոլորտների 4 մասնագետների կարծիքը — Շեշտ.am (shesht.am)
15 rope
Խմբագրություն

Inchpisi՞n klini ashxarhe hamavarakits heto. Tarber olortneri 4 masnagetneri kartsiqe

Tntesagete, biznes-pordzagete, hogebane ev bzhishke kanxatesum en, te inch e mez spasvum apagayum՝ gortsarar mijavayrum, ashxatanqum, tane, entaniqum, aroryayum ev endhanrapes:

Ի՞նչ կփոխվի համավարակից հետո / © Ivan Belozyorov/REUTERS

Tirox iravitshake li e tagnapnerov, huyserov u vaxerov: Shaters aknkalum enq, or arajikayum hnaravor klini sovorakani nman durs gal tanits, srtsharannerum handipel enkerneri het, tshampordel: Anhangstanum enq mer harazatneri anvtangutyan, hetaga sparnaliqneri masin: Inchpisi՞n e linelu mer ashxatanqe, kpahpanvi՞ ayn endhanrapes: Ays hartserin andradardzel en tarber olortneri 4 masnagetner:

Yan Marchinski. finansakan pordzaget, nerdrox

Marchinskii xosqov՝ hamavarakits heto tntesakan xoraguyn tshgnazham e spasvum. avelin, qan 2008-i, 2014-i, Erkrord ashxarhamartits heto stextsvats tshgnazhamern u 1930-akanneri Mets tshnshumnere:

Pordzagetn endtsel e, or shatern arden kortsrel en irents biznese, vardzu ashxatanqe, ashxatavardze, isk 3-4 amis heto aydpisiq aveli en shatanalu: Batsi ayd՝ tevakan karantinits heto kutakats mijotsnere knvazen: Masnageti xosqov՝ kutakats mijotsner endhanrapes unetsel e bnakchutyan 30%-e, isk myus 70%-i hamar aravel dzhvar e linelu: Popoxutyunner e krelu pahanjarke, inchi hetevanqov och arajin anhrazheshtutyan apranqneri olorte mets korustner e krelu:

Yan Marchinskin nshel e, or shukayum aydpisi popoxutyunnern arden aknhayt en. pahanjarkn atshel e herahaxordaktsutyan sarqavorumneri, alkoholi, mterayin ev tvayin apranqneri olortnerum: Ktruk nvazel en zbosashrjayin, hagusti, gexetskutyan, hyuranotsayin, transportayin ev ayl olortneri ekamutnere: Masnageti xosqov` tuzhum e himnakanum poqr u mijin biznese:

Tntesagete kanxatesum e, or karantini liarzheq chexarkumits heto atshelu en himnakanum nermutsvox apranqneri gnere: Da ir hertin harvatselu e bnakchutyan mijin ev tsatsr ekamutner unetsox xaverin՝ el aveli nvazetsnelov och arajnayin pahanjarke:

Zarganalu e nerqin zbosashrjutyune: Masnagete sa tntesutyan hamar drakan e hamarel, qani or gumari mi mase mnalu e erkrum ev uxxvelu e entakarutsvatsqneri hangsti gotineri zargatsmane:

Marchinskii xosqov՝ hamashxarhayin naxkin tsutsanishnere verakangnvelu en 3-4 tari heto: Na hnaravor e hamarel, or orosh erkrnerum ayd gortsentatsn aveli dandax entana՝ tevelov aveli erkar:

Tntesutyan zargatsman hamar anhrazhesht e hamarel npastavor mijavayri stextsume, nerqin ev artaqin nerdrumnere, sakayn tntesagete dranq hamarel e och eakan՝ sheshte dnelov mardkayin resursi ev sepakan oroshumneri vra: Anhrazhesht e linelu, or gortsarar mijavayrn amen inch sksi norits՝ hashvi arnelov nor zhamanaknere:

Tntesagetn endgtsel e, or ashxarhin spasvum e tvaynatsman darashrjan. heravar ashxatanq, artsants xanutneri u araqman tsaxkum, hamatsantsayin tsanotutyunneri u bzhshkutyan tsarayutyunneri atsh: Metsanalu e hogebanneri u hogebuyzhneri, heravar krtakan tsarayutyunneri pahanjarke:

Marchinskin nshel e, or artsants tarberake bernatapelu e grasenyaknere ev, est aydm, ansharzh guyqi shukan: Mardik aylevs chen mtatselu ashxatavayri, metroyi mot tun gnelu masin, shatere heravar ashxatanqi paragayum qaxaqnerits kheranan depi marzer:

Aleqsandr Shikinov. vatsharqi tnoren

Aleqsandr Shikinovi xosqov՝ tirox hamavarake nvazetsnelu e enkerutyunneri xekavarneri mot naxkinum arka anhangstutyune. kyanqe tsuyts e tvel, or mardik tanits aveli shat u aveli lav en ashxatum:

Vatsharqi hartserov pordzaru masnageti hamozmamb՝ naxkinum bazmativ xekavarner chein havatum, or ashxatoxnere karox en tan paymannerum lav ashxatel: Hamavarakn entrutyan hnaravorutyunits zrkets nrants, ev parzvets, or heravar ashxatanqe pakas ardyunavet che:

Mievnuyn zhamanak՝ kazmakerputyunnern aydpisov karoxanum en xnayel taratsqi pahpanman vra՝ mijotsnern uxxelov aveli lav masnagetneri vardzelun, ovqer nuynisk tarber qaxaqnerum en bnakvum: Sa ir hertin mrtsaktsutyun e arajatsrel ashxatashukayum, qani or ashxarhagrutyunn arden xochendot che:

Masnageti xosqov, sakayn, och bolorn en i vitshaki bardzr ardyunavetutyamb ashxatel heravar tarberakov: Omants hamar sotsiumn e karevor. nranq sirum en shpvel gortsenkerneri het: Oւsti hnaravor e՝ grasenyaknern amboxjutyamb chpakven, ayl poxarinven mijin inch-or tarberaknerov, orinak՝ ashxatanqayin shabate kdarna 3/2/2՝ 3 or՝ grasenyakum, 2 or՝ tane, 2 hangstyan or:

Diana Genvarskaya. hogeban

Hogeban Diana Genvarskayayi hamozmamb՝ shatere khrazharven vnasakar sovorutyunnerits: Verjin amisnerin shatere tann en, irenq irents u irents harazatneri het: Da entanekan haraberutyunneri hstaketsman lav hnaravorutyun er:

Nra xosqov՝ inqnamekusatsman zhamanak popoxvel en arajnahertutyunnere՝ arajin plan mxelov kyanqn u aroxjutyune, entaniqe, sern u haskatsvatsutyune, sotsiumum bardzr dirqi arzhanatsan bzhishknern u usutsichnere, isk derasannern u blogernere mxvetsin hetin plan:

Shatere veranayetsin irents verabermunqe depi shrjapate, ashxatanqe, myusnere batsahaytetsin irents stextsagortsakan unakutyunnere՝ patrastelov tarber utestner, nkarelov, nvagelov:

Hogebane nshel e, or karantine naev oroshaki stres e arajatsrel. omants mot karox en srvel anhangstutyunnere, tagnape, dzevavorven nor vaxer: Ayd depqum na xorhurd e talis dimel masnageti:

Diana Genvarskayayi xosqov՝ hamavarakits heto nor sovorutyunner en mnalu, ayd tvum՝ higienayi, dzerqere lvanalu, dimak krelu ev ayln: Sakayn sotsialakan heravorutyan hetaga pahpanume masnagetn anhnar e hamarel: Orpes xndir e ditarkvel naev karantini entatsqum bats toxnvatse hetagayum lratsnelu hamar orosh arumnerov chapn antsnelu havanakanutyune, sakayn shatere hrazharvelu en vnasakar sovorutyunnerits: Orinak՝ Italiayum koronavirusi brnkumits heto nvazel e ginu pahanjarke:

Nikolay Kryuchkov. bzhishk-imunolog

Bzhishk Kryuchkove hamozvats e, or ashxarhn antsnelu e aroxjapahutyan ev buzhognutyan kazmakerpman norararakan metodneri:

Bzhishk-imunologe dzhvaratsel e Covid-19 hamatsharaki avartvelu veraberyal kanxatesumner aneluts: Nra xosqov՝ da paymanavorvats e karantinayin paymanneri tarberutyamb. orosh erkrnerum ayn xist e, myusnerum՝ och aynqan: Iravitshake verahskeli hamarel kareli e, est nra, miayn ayn depqum, erb varakvatsutyan orakan tsutsanishnere kayun kerpov nvazen:

Nikolay Kryuchkove nshel e, or ays tarva hamar masnagetneri araj tsaratsats xndire koronavirusi hamatsharaki arajin aliqe kotreln e, apa mi sharq mijotsarumner pahpanvelu en: Masnavorapes, uxevorapoxadrumneri zhamanak sanitarakan hskoxutyune, transportum՝ sotsialakan heravorutyune, aravelaguyn qanakutyamb mardkants heravar ashxatanqi kazmakerpume:

Bzhshki xosqov՝ kpahpanven naev dimaknere, axtahanichnere, aviahaxordaktsutyan sahmanapakumnere, varakvatsneri het shpum unetsatsnerin hetevele, iravitshaki mshtaditarkume, qani or viruse chi anhetanalu. zgonutyune poqr-inch tulatsnelu depqum iradrutyune krkin kvattarana:

Masnagete havanakan e hamarel, or ashnane karox e sksvel erkrord aliqe, usti anhrazhesht klini dimanal minchev 2021t. verjere՝ spaselov patvastanyuteri stextsmann u klinikakan pordzarkumnerin: Nra xosqov՝ hamendhanur patvastum texi chi unena՝ varake dardznelov sezonayin: Ayd zhamanak, bzhshki xosqov, SARS-CoV-2-e kdarna aveli anvtang, qan՝ gripe, adenoviruse ev MIAV-e:

Kryuchkove sheshtel e, or nor koronavirusi nkatmamb hajoxutyan hasnelu depqum patmutyan mej arajin depqe klini, erb mardkutyune «khaxti hamatsharakin», ori patvastanyute der chi exel, ev ashxarhe nman iravitshakneri pordzarutyun kunena arden:

Bzhishke nshel e naev, or hamavarake mievnuyn zhamanak i hayt e berel aroxjapahakan xndirnere, masnavorapes՝ xronikakan och bavarar finansavorume ev hamakargayin popoxutyunneri anhrazheshtutyune: Nra xosqov՝ nerkayums varaki dem payqari hamar mijotsner en hatkatsvum, karutsvum en hivandanotsner, bayts ayd amen bavarar che:

Ayd pattsharov mardkutyane nor texnologianer en anhrazhesht, oronq kmexmatsnen hospitalneri tsanrabernvatsutyune, kapahoven anhrazhesht tvov masnagetner՝ chvtangelov mardkants aroxjutyune: Bzhishke nshel e, or arden isk mshakvum en arajadem metodner՝ bardzratsnelu aroxjapahutyan ardyunavetutyune. marde karox e nshel axtanshannere, hamakarge nran hartser kta u koroshi՝ bzhshki kariq ka, te՝ och: Tsragire hetagayum karox e hashvi arnel arka pordze, patsienti arandznahatkutyunnere՝ bardzratsnelov xorhrdatvutyan hstakutyune:

Amenaentertsvatse

[miniorange_social_login]

Meknabanutyunnere

Գրել մեկնաբանություն
Hastateq
Mutq gortseq
Մուտք գործելով Դուք համաձայնվում եք կայքի օգտագործման օրենքների հետ.