Ըմբոստ բնության ճարտարապետություն. ինչպե՞ս են Ճապոնիայում տները կառուցվում — Շեշտ.am (shesht.am)
24 rope
Խմբագրություն

Embost bnutyan tshartarapetutyun. inchpe՞s en Tshaponiayum tnere karutsvum

Mer entertsoxnerin nerkayatsnum enq Tjournal-i hraparakume erkrasharzheri u tayfunneri dem tshaponatsi tshartarapetneri bazmadarya payqari masin:

Տոկիո, Ճապոնիա / ©1zoom.me

Hoktemberi 12-in Tshaponiayum texi unetsav verjin 60 tarva amenauzhgin «Hagibis» tayfune: Qamu aragutyune kazmum er 45-65 m/v: Tarerqin zoh gnats 79 mard, viravorneri tivn antsnum er 400-its: Da sezoni entatsqum 9-rd tayfunn er: Dranits 1 shabat ants oderevutabanakan varchutyune zgushatsrets motetsox nor՝ krknaki tayfuni masin:

Qamin armataxil e anum tsarere, govazdayin vahanaknere pokum, den netum meqenanere: Tshotshvum en shinutyunnere:

OՒ teev sarsapeli e gtnvel tshotshvox shinutyunum, sakayn Tshaponiayi depqum hamarvum e, or anvtang e: Tokioyum 153 erknaqer ka: Ayn ashxarhi bardzr qaxaqneri arajin 10-yakum e: Shenqerits yuraqanchyure karutsvats e shinararakan hatuk chaporoshichnerov: Aystex orensdroren amragrvats en seysmakayun amrannere ev qamuts pashtpanox karutsvatsqnere: Ayd chaporoshichnere mshakvel en dareri entatsqum ev katarelagortsvel en:

Payte lavaguyn nyutn e

Jeyms Klaveli «Syogun» grqum patmvum e, or tshaponiayum amen or erkrasharzh e, hrdehner, jrhexex, bardzr aliqner, tayfunner: Bnutyunn aystex xist e: Grqi herose evropatsi e, or 16-17 darerum haytnvel e Tshaponiayum՝ arajin angam otqeri tak zgalov storgetnya tsntsumnere:

Grqum erkrasharzhits heto tshaponakan avandakan tnaknere pluzvel en: Payti u brndzetxte pateri tak mardik ein mnatsel, bayts och oq cher tuzhel: Bann ayn e, or paytn u tuxte hatuk ein ogtagortsvel՝ qich vnasvelu hamar: Batsi ayd՝ tune veranorogeln arden aveli arag kstatsver, i tarberutyun qari:

Tshaponakan avandakan tun / ©Flickr

Payte tneri avanduyte tsagel e Chinastanum: Ayntex nerkum ein tan patere, minchder tshaponatsinere oroshetsin toxnel bnakan guynere: Payte pashtpanum er amran tapits ev dzmran tsrtits: Tnaknere henvum ein hoxi mej xrvats syuneri vra՝ getnits mi poqr bardzr, orpeszi qamin chqsher, ayl antsner takov:

Tshaponakan tshartarapetakan avanduytnere sksel en dzevavorvel 8-rd darits: Tarber kronneri u karavarman rezhimneri paymannerum dranq chnchin popoxutyunner en krel, qani or dranq och te dizayni, ayn kensakan nshanakutyun unetsox arandznahatkutyunner ein:

Tshaponakan tatshar / ©CNN

Tshaponiayum koratsvats kturnerov mehyannere stextsvel en buddayakan mshakuyti azdetsutyamb: Shinutyan ays modele lav dimanum e tshotshin: Kentronum payte hast syunn e, orits taratsvox patere dzgvum en minchev irarits bavakanin heru gtnvox amrannere: Aydpisov՝ karuytse dimanum e inchpes qamun, aynpes el tsntsumnerin:

Aj koxmum՝ tshaponakan mehyan / ©Flickr

Edoyi darashrjanum, ore tevel e 260 tari՝ minchev 19-rd dari kesere, Tshaponiayum karutsvel en bazmahark amrotsner, shat senyaknerov u mijantsqnerov: Nrantsits yuraqanchyurum kmaxqn er՝ henvats 4 tsavalun syuneri vra: Patern arden qarits ein, oronq henvats ein ayl karutsvatsqi vra: Ays skzbunqi shnorhiv shinutyunnere dimanum ein storgetnya tsntsumnerin: Kturnern arvum ein hatuk hrakayun nyuterits, qani or tayfunneri kam erkrasharzheri zhamanak mardik himnakanum zohvum ein drants pattsharov arajatsats hrdehnerits:

Arajin bazmaharkern i hayt en ekel 19-rd verjin: Dran npastel e potorki hetevanqov arajatsats hrdehe, orn averel e Edo qaxaqi (Tokio) 70%-e: Qaxaqn ayrvel e 3 or՝ xlelov 100 hazar mardu kyanq:

Ayd zhamanak arden arevmtyan avanduytnern arden mutq ein gortsel Tshaponia: Drants tvum er naev tshartarapetutyune: Ayrvats tneri texum karutsvets nerkayis Ginza taxamase: Ayn kochvets «Axyuse qaxaq» (Bricktown, ブリックタウン): Dra orinakov tshaponatsinere sksetsin tarmatsnel myus taxamasere:

Tatroni shenq / ©oakhouse.jp

30 metr, 11 hark

Amerikyan San-Frantsiskoyum arajin erknaqere karutsvel e 1890t.: Tere San Francisco Chronicle amsagirn er, ev bardzr shenqe xorhrdanshum er hratarakutyan hzorutyunn u vehutyune: Shenqe hashvvum er 66 metr: 8 tari ants nuyn qaxaqum karutsvets 96 metranots «Kanchi shenqe»: Ays erku erknaqern el dimatsan 1905t. texi unetsats 7,7 magnitud erkrasharzhin:

Ayd masin imatsel e Tokioyi hamalsarani profesor Tosikato Sanon: Na meknel e AMN՝ tsanotanalu amerikyan erknaqereri konstruktsiayin: Nra giteliqnere himnvum ein Shinararutyan masin qaxaqayin orenqi ev Karutsapatman qaxaqayin naxagtsi vra: Erku pastatuxtn el storagrvel en 1919t.՝ sahmanapakelov shinutyunneri bardzrutyune Tokio, Yokohama, Kioto, Osaka ev Kobe qaxaqnerum: Aravelaguyn tuylatrelin 30 metrn er:

1923t. Tokioyum texi unetsav 7,9 magnitud erkrasharzh: Tsntsumnere hasan michev Yokohama: Avervets 250 hazar tun, zohvets 140 hazar mard: evs 450 hazar tun ayrvets: 90%-its avelin hents krakin zoh gnats: Ays ameni mej ushagrav er, or nor kargn enduneluts heto Tokioyum ev Yokohamayum hastsrel ein karutsel 658 bardzrahark, orontsits 35-n amboxjutyamb kam masamb pluzvel ein: 49-e lurj ein vnasvel, isk myusnere tetev veranorogman kariq unein kam endhanrapes chein tuzhel: Aydpisi ardyunqe gohatsutsich er:

Tokion՝ 1923t. erkrasharzhits heto / ©The Tokyo Files

1 tari ants tshaponatsinere profesor Sanayi naxadzernutyamb mtatsetsin seysmik gortsakits: Nra pndmamb՝ shinutyunnere amratsats en hoxin, usti erkrakexevi sharzhi zhamanak dranq entarkvum en horizonakan tsntsman: 1923t. aydpisi horizonakan tsntsume Tokioyum 3 angam gerazantsel e tuylatrelin: Sanan arajarkel e betone shinutyunnere sahmanapakel minchev 20 metr:

45 metr, 16 hark

Tshaponian seysmik arumov ashxarhum amenausumnasirvatsn e: Erkrasharzhern aystex aynqan shat en, or gitnakannern u pordzagetnere xorhurdnerum amen tari norutyun en mttsnum՝ hashvi arnelov oxbergakan pordze:

1950-60-akannerin usumnasirvel e hzor tsntsumeri uzhn u stresayin iravitshaknerum shenqeri karutsvatsqayin tarrere: Sahmanvets nor՝ aravelaguyn bardzrutyun՝ 45 metr (1963t.): End orum` tuylatrvum er karutsel aveli bardzr, sakayn yuraqanchyuri depqum Shinararutyan naxararutyan hatuk handznazhoxovi gnahatakanits heto:

1968t. bardzrutyan sahmanachape erapatkvets: Kasumigaseki shenqn unetsav 147m bardzrutyun, 36 hark: Sa hamarvum e tshaponakan arajin erknaqere: Naxagtsi vra ashxatel en gitutyunneri doktorner, hamalsaranneri gitnakanner: Shinararutyan hamar ogtagortsvel en havasar qanakutyamb beton ev qar:

Kasumigasekii shenqe / ©Wikimedia Commons

Dranits 8 tari ants karutsvets arajin bnakeli bardzraharke՝ 18 harkani, 47,7 m-anots: Sa arden verapoxvats tarberakn er. och te qare tup er, ayl hatuk betonayin karutsvatsqnerov: Kmaxqi karutsman hamar ogtagortsvel en 3 metranots kaxaparner, oronts shnorhiv shenqe karox er koranal՝ dimanalov tshotshin: Ays naxagitse dardzav orinak` ayl bardzraharkeri hamar:

60 metr, 22 hark

Shinararakan orensgirqe veranayvets 1981t.: Aravelaguyn bardzrutyune hastsvets 60 metri (22 hark): Dranits bardzrneri hamar karge nuynn er՝ hatuk tuyltvutyamb: Hertakan popoxutyunits heto sksvets norakaruytsneri BOՒM-e: 1993t. karutsvets Landmark Tower-e Yokohamayum. 266 metr: Minchev 2014t. Yokohamayi 70 harkani shenqn ashxarhum amenabardzrn er: Nran poxarinets 60 harkani, bayts 300 metranots Abeno Harukas-e՝ Osakayum:

Nerkayums miayn Tokioyum ka 153 shenq՝ 150 m-its bardzr ev 8-n el karutsvum en: Osakayum 41-n en, Nahoyum՝ 11, Kavasakium՝ 10, Yokohamayum՝ 7, Kobeum՝ 6, Tibeum՝ 4 ev Hirosimayum՝ 3 hat:

Tokioyum e gtnvum naev amenabardzr ashtaraknerits meke՝ 625 metranots Tokyo Skytree-n: Ayn karutsvats e tayfunnerin u erkrasharzherin dimanalu hashvarkov: Nra depqum shinararnere hetevel en hin, pordzvats texnologiayin. Skytree-n exanaki modelov e karutsvats: Ashtaraki nersum hskayakan poxn e՝ retine tsatskuytov: Poxi shurjbolore ekzokmaxq e (artaqin kmaxq)՝ dempferits (tatanumneri marich) patrastvats: Ayn chezoqatsnum er tsntsumnere:

Skytree texnologiayi masin, erkrasharzheri dimakayutyun / ©Science Channel

Dempfere hatuk sarqavorum e, ori shnorhiv vibratsian ev inertsian marum e: Hatshax ayn betone axyus e, ore het e mxum inertsian՝ shinutyane zerts pahelov tsntsumnerits:

Dempferi kirarume legoyi orinakov / ©minutephysics

Bayts shenqere, amen depqum, petq e tshotshven: Ete bardzraharkere chtshotshven, inchpes tesanyuterum en, apa nvazaguyn horizonakan tsntsman depqum kplven: Isk tesanyutum aravelaguyn՝ 9,1 magnitut uzhgnutyamb erkrasharzhn e (2011t.):

Erkrasharzhits tshotshvox shenqer, Tokio, 2011t. / ©TheRoyal TV

Chnayats bardzraharkeri olorti zargatsmane` payte tnere Tshaponiayum sharunakvum en handisanal hanrayin mets pahanjark: Drants nkatmamb nuynpes ishxanutyunnere xist en. hskvum en shinararakan bolor manruqnere:

Nor tune petq e unena nyuteri 10 tarva erashxiq: Aysinqn՝ hnaravor che matcheli gnov pahestits gnel hnatsats tsement, tune karutsel dursgrvats axyusits: End orum՝ 3 harkits bardzr bnakeli shinutyunnere stugvum en krknaki: Naxagtsi makardakum stugvum en bolor pastatxtere, isk shinararutyan entatsqum zhamanum e hatuk handznazhoxove: Ayn stugum e ashxatanqneri orake ev hamapatasxanutyune naxagtsin:

Jure qamuts u erkrasharzhits vtangavor e

2011t. erkrasharzhe poxets tshaponatsineri ev hamashxarhayin hanrutyan verabermunqe ardyunaberakan shinutyunneri nkatmamb: Ayd zhamanak arajatsan mi qani tsunaminer: Bazmativ bardzr aliqner harvatsetsin tshaponakan aperin: Tuzhets naev Fukusimayi atomakayane:

2011t. erkrasharzhe / ©National Geographic

Ayn Tshaponiayi hama karevor energetik ket er: Ayntex generatsvum er erkri elektraenergiayi 1/3-e: Depqits heto Tshaponiayi bolor AEK-nere kangnetsvel en՝ stugvelu: Ardiakanatsman vra tsaxsvets 17 mlrd dolar:

Hetevoxakan tshaponatsinere hashvi aran tayfunneri ev erkrasharzheri hetevanqnere: Hetazotoxnere himnvum ein ayn hangamanqi vra, or ardyunaberakan shinutyunnerin mshtakan hosanq e petq: Ayd karuytsneri veraberyal druytnern endunvel en 1981t.:

Pluzvats mayruxi Kobeyum / ©Weebly

Kanonakargi arajin pordzutyune texi unetsav 1995t., erb seysmolognern ardzanagretsin 6,9 magnitud tsntsum: Zohvets 6434 mard, avervetsin 200 hazar shinutyunner, inchpes naev Hansin mayruxu 1 km-anots hatvatse ev Kobei 150 karamatuytsnerits 120-e: Qaxaqe masamb hosanqazrkvets: Mievnuyn zhamanak, 1981t. chaporoshichnerov karutsvats shinutyunn iren lav drsevorets: Tshaponakan ishxanutyunnere sksetsin veragnahatel seysmik vtangnere ev ardiakanatsman masshtabnere:

Fukusimayi AEK-e karutsvel e 1966t.: Ayn seysmik vtangneri qartezum nshvats er orpes amenaqich aktivutyun unetsoxe: Sakayn och oq cher spasum aydchap uzhgin tsunamii:

Tsunamin Fukusima 1 AEK-um / ©AFP News Agency

Yuraqanchyur ardyunaberakan hamalirum arka e hatuk mekusi karuyts: Ayntex en pahvum generatornere, hosanqi pahustayin axbyurnere, hamakargichnere՝ inqnashxatunakutyan apahovman hamar, ev ayl paraganer՝ kaxvats hamaliri nshanakutyunits: Mekusatsvats karuytse gtnvum e erkatbetone hatuk tupi mej: Ayn dimanum e minchev 7 magnitudi: Karuytse chi vnasvum uzhgin tsntsumits, qamin chi qshum, bayts och oq cher entadrum, or ayn karox e ltsvel jrov:

Jrhexexi hetevanqov bolor 13 dizelayin elektrageneratornere ev martkotsayin hamakargere dardzan anpitan: Kayane hosanqazrkvets, inche naxagtsov naxatesvats cher: Ayd pattsharov el texi unetsav axete: Tshaponiayum sksvetsin texi unetsatsi usumnasirutyunnere, yuraqanchyur AEK entarkvets «stres-testi», orpeszi batsarven 2011t.-i depqere:

Nyutapoxanakutyun ev sahmanapak tshartarapetutyun

Tshaponakan zhamanakakits tshartarapetutyunn achqi e enknum och miayn dimakayunutyamb, aylev shrjakayqi het nerdashnakutyan dzgtmamb: Nuynisk xoshor shinutyunneri karutsman zhamanak tshaponatsinern ashxatum en ogtagortsel ekologiakan nyuter՝ payt ev tuxt:

Ayd avanduytnere dzevavorvel en 80-akannerin, erb imastavorvets «nyutapoxanakutyan (metabolizm) sharzhume»: Ayn zhamanakva tshartarapetnere՝ Kiyonori Kikutaken, Kiso Kurokavan, Fumigiko Makin, boxoqum ein arevmtyan «anhetaqrqir» erknaqereri dem՝ dzgtelov gnelov nor model: Aydpes dzevavorvetsin megakaruytsnere ev kensabanakan hamakargere: Shinutyunnerum sksetsin kirarvel tarber galarner՝ bnutyan koxmits stextsvatsi tpavorutyun toxnelov:

Tshaponatsi zhamanakakits tshartarapetneri ashxatanqnere / ©Homedit

Tshaponakan mek ayl trend paymanavorvats e och miayn invayromentalizmov (shrjaka mijavayri pashtpanutyamb), aylev taratsqi sakavutyamb: Tshaponiayum 1 qar.km-um hashvvum e 336 mard. ashxarhum 25-rd texum e bnakchutyan xtutyamb: Sa hangetsnum e nran, or hoxi ginn atshum e, usti tshartarapetnere dzgtum en qich taratsutyun zbaxetsnel: Orinak, 2007t. Osakayum bnakeli shenqere karutsum ein zigzagadzev՝ ayn xtskelov ayl shinutyunneri aranqum u toxnelov poqr aygu tex:

Nerkayums tshaponatsi tshartarapetnere pahanjark unen naev arterkrum: Nrants naxagtsere gnum en AMN-um, evropayum, Rusastanum: Hatshax nranq gortsum en «organakan tshartarapetutyan» ev minimalizmi zhanrum: Nrants hamar artaqin tesqn amenakarevore che:

Tnere petq e linen dimatskun՝ bnutyan tarber anaknkalneri nkatmamb: Tshaponatsi tshartarapet Yun Igarasin nshel e, or nerkayums anhrazhesht e ditarkel, or tapin karuytsnern ardzaganqen jermastitshanin, shinutyune dardznen aveli hov ev xnayen energian: Nra xosqov՝ estetikan petq e antsni erkrord plan՝ aravelutyune talov shinutyan funktsionalutyane:

Amenaentertsvatse

[miniorange_social_login]

Meknabanutyunnere

Գրել մեկնաբանություն
Hastateq
Mutq gortseq
Մուտք գործելով Դուք համաձայնվում եք կայքի օգտագործման օրենքների հետ.