Նոբելյան մրցանակակիրը հայտարարել է SARS-CoV-2 կորոնավիրուսի արհեստական ծագման մասին — Շեշտ.am (shesht.am)
8 rope
Խմբագրություն

Nobelyan mrtsanakakire haytararel e SARS-CoV-2 koronavirusi arhestakan tsagman masin

Fransiatsi virusaban ev MIAV-i arajin batsahaytoxnerits Lyuk Montanyen hamarum e, or SARS-CoV-2-e hamatsharaki ojax hamarvox chinakan Yuhan qaxaqi «molekulayin kensabanneri ashxatanqi» ardyunqn e:

Լյուկ Մոնտանյե / © Wikipedia

SARS-CoV-2 koronavirusi arhestakan tsagman veraberyal konspirologiakan tesutyan tarberaknere sharunakum en taratsvel noranor entadrutyunnerov u koxmnakitsnerov: Verjers 2015t. Nobelyan mrtsanakakir, grox Svetlana Aleqsieviche haytararel er, or ashxarhum texi unetsox amen inchi, ayd tvum՝ Covid-19 pandemiayi pattshare 5G tsantsn e, orn ibr azdum e mardu imunayin hamakargi vra:

Koronavirusi veraberyal ir kartsiqn e haytnel Nobelyan mek ayl mrtsanakakir. ays angam՝ bzhshkutyan ev fiziologiayi olortits (2008): Fransiatsi 87-amya virusaban Lyuk Montanyen haytni e, orpes mardu imunayin anbavararutyan virusi (vnasum e imunayin hamakargi bjijnerin ev arajatsnum MIAV) arajin batsahaytoxnerits: Profesori xosqov՝ nerkayis koronavirusn aknhayt arhestakan tsagum uni ev stextsvel e Hatuk patogenneri ev kensaanvtangutyan yuhanyan laboratoriayum, ore «koronavirusneri hartsum masnagitatsel e 2000-akannerits ev ayd olortum pordzaru e»:

Montanyen haytararel e, or ir gortsenkeroj՝ kensamatematikos Zhan-Klod Peresi het manramasn verlutsel en ayd RNT-virusi genomi nkaragrutyune: Nra xosqov՝ irenq arajine chen. hndkatsi hetazotoxneri xumbn aveli vax pordzel e ashxatanq hraparakel, ore tsuyts e talis, or ayd koronavirusi amboxjakan genome mek ayl virusi՝ MIAV-i sharunakakanutyun e parunakum:

Lyuk Montanyei hartsazruytsnerits / © CNews

Montanyen entadrel e, or chinatsi hetazotoxnere, havanabar, ashxatel en DzIAH-i dem patvastanyuti uxxutyamb, erb texi e unetsel ayspes kochvats artahosqe: Virusabane nshel e, or haytni che, te inch npatakov en da arel, inqe parzapes nerkayatsnum e paster, chi mexadrum, chgite, te ov e arel ev inchu: Nra xosqov՝ davadirnere hakarak tshambarum en ev taqtsnum en irakanutyune. amen depqum՝ tshshmartutyune misht jri eres e durs galis, isk Covid-19 pandemiayi patasxanatun Chinastani karavarutyunn e: Na havelel e, or SARS-CoV-2-i genomum MIAV-i hajordakanutyune texadrelu hamar anhrazhesht en molekulayin hstak texnologianer en anhrazhesht, isk da anel hnaravor e miayn laboratoriayum:

Montanyei gortsenkernern arden meknabanel en nra haytararutyune՝ nshelov, or da anmit e: Parizi Paster institutits virusaban Etyen Simon-Loryeri xosqov՝ mi grqits mek bar hanelov, ete ayn nman lini mek ayl bari, hnaravor chi asel, te dranq krknorinakvats en:

Genetik manipulyatsianeri ardyunqum SARS-CoV-2-i tsagman veraberyal pastarkumnere shrjanarvum en hamatsharaki hents skzbits՝ chnayats nran, or chinatsi gitnakannere virusi genomov kisvel en derevs hunvari skzbin: Ayd orvanits sksats ayn azatoren usumnasirel en ashxarhi tarber erkrneri masnagetner: Batsi ayd՝ mati verjin ashxatanq e hraparakvel, ortex hastatvel e SARS-CoV-2-i tsagume bnakan evolyutsiayi ardyunqum: Menq nuynpes ayd temayin andradardzel enq:

Ayspes, nra genomi hajordakanutyunneri hamematak verlutsutyune tsuyts e tvel, or molekulayin makardakum ays koronavirusn eakanoren tarbervum e mardun haytni nman virusneri metsamasnutyunits (nman e miayn chxjikneri u soxunneri՝ iren mot virusnerin): ev ete ayn arhestakan liner, apa «kkarutsein» arden arka patogeni vra՝ apatsutsvats varakunakutyamb: Hetazotutyan hexinaknerits Edvard Holmse (Sidneyi hamalsaran) nuynpes ardzaganqel e koronavirusi tsagman masin hipotezi hertakan aliqin՝ nshelov, or Yuhani laboratoriayum SARS-CoV-2-i stextsman veraberyal apatsuytsner chkan:

Batsi veronshyalits՝ Montanyen ir ezrakatsutyunnern ampopel e «bnutyune kkargavori tsankatsats arhestakan popoxutyun» ezruytov՝ nshelov, or kkargavorvi nuynisk arants patvastanyuti: Nra xosqov՝ virusin havelvats tarrere kareli e heratsnel «aliqayin genetikayi» mijotsov (ayd tesutyune gitnakanneri koxmits tshanachvel e hakagitakan):

Endhanur armamb՝ verjin tasnamyaknerum MIAV-i batsahaytoxe mets hambav e dzerq berel, ev orosh gitnakanner nran mexadrum en kexts gitutyan ev nuynisk xabebayutyan handep hakvatsutyan mej: Ayspes, 2010t. Lyuk Montanyen haytararel er, or DNT-n tuyl «elektramagnisakan tsharagaytum» e ardzakum, ore jri mej karutsvatsqayin popoxutyunner e arajatsnum, isk ayn endunak e texekutyune pahpanelu ev poxantselu:

Amenaentertsvatse

[miniorange_social_login]

Meknabanutyunnere

Գրել մեկնաբանություն
Hastateq
Mutq gortseq
Մուտք գործելով Դուք համաձայնվում եք կայքի օգտագործման օրենքների հետ.